Ibland önskar jag att jag hade en autopilot som i Men in black. Så jag bara kunde trycka på en knapp så skulle jag få någon jag kan spy ur mig massa som jag går och bär på och sånt som jag bara tycker är allmänt jobbigt.

Just nu känner jag att det är lite svårt för det för människor verkar så himla i sin egna lilla värld. Visst, inget problem för mig på den fronten alls. Utan jag skulle vilja ha någon jag bara kan slänga mig i famnen på och ha en stöttande axel. Alla bor så fruktansvärt "långt" bort. Och jag antar det är det som är problemet när man har dom "bästa" vännerna där man bodde förut.

Allt är så himla jobbigt nu. Med morfar och allt annat runt omkring mig. Ibland önskar jag bara att jag kunde försvinna från den här jävla hålan till ett bättre, ljuvligare ställe förstår sig på mig.

Tack bloggen, nu har jag fått spytt ur mig ytterst lite.
Im out!