Natten mot tisdag somnade du in, blev befriad från sjukdom och plågor.
Du fick äntligen träffa mormor igen efter alla dessa år av saknad.
Det såg ut som du sov, men denna gång fridfullt och lugnt.

Jag är glad över att det gick fort och att du inte kände någon smärta.
Men det är en stor sorg att du behövt lämna oss.

Älskade Morfar Lennart Sundberg 31-04-01 - 10-01-26