Ja, detta kanske låter egoistiskt eller något men jag vet inte jag.

På något vänster känner jag mig ensam. Fick den känslan ikväll och det var inte alls roligt. Att stå där i folkmassan och bara vara EN i mängden kändes inte alls bra. Såg folk som stod med sina närmaste och hade roligt och dom som stod med sina ragg/pojkvän/flickvän och bara myste på. Det fick mig verkligen att känna mig ensam..

Jag har varit singel nu i över 1 år och jag känner att det på ett sätt varit skönt men på ett annat sätt varit tråkigt. Visst jag har Hubert jag pratar med men han ger mig inte direkt några bra svar.

Ska jag bli "Hon med katten"?

Det känns inte riktigt bra. Jag vill inte ha det så här längre. Men hur mycket kan jag göra åt saken.

1 - ganska blyg
2 - tar inte för mig som jag borde
3 - intresset av andra = litet

Dom punkterna har jag att gå utav, inte direkt topnotch om jag säger så.
Plus att jag jobbar väldigt mycket så har inte all tid i världen.
Jag blir bara ledsen av allt detta. Därför lyssnar jag på denna låt och fäller någon tår..

Det finns bara en person jag tänker på när jag hör denna låt..